Rum 48. Dag 14

Jag är här fortfarande. På sjukhuset, Barsel, 4 C rum 48 och det verkar som det är här jag ska vara nu en period framöver. De vill ha mig här i tillfälle som de säger. In case. Bara för att vara på den säkra sidan.

I går fick jag ta något prov som kan indikera på om det är något på gång. Om bebisen vill ut. Svaret blev positivt i medicinsk bemärkning men jag tänker hela tiden på det faktum att det är ändå bara en av fem som går i förlossning inom sju dagar efter det svaret. Jag är inte den personen. Jag är inte den en av fem. Nej. Inte den här gången. Den här gången är jag inte en del av den avvikande statistiken.

Vaknade i dag av den finaste presenten av Ida. Den här låten gav hon mig. Jag skulle se på videon och lyssna på texten och det gjorde jag med dagens första tårar trillandes ner för mina hormonstinna, känsloladdade kinder. Så himla fint. Tack.